Äntligen något vettigt att skriva om, det har kretsat mycket kring min träningslunk länge nog nu. Den goda gärningen bestod i att rädda en dam ur en återvinningscontainer för tidningar. Av misstag hade ett viktigt brev slängts med de övriga tidningarna. Det enda var att hoppa i containern och hämta det. Hur detta gått till har jag ingen aning om, för jag hörde hjälpropet när jag färdighandlad kom ur affären. Jag gick självklart för att hjälpa till, situationen är följande:

Kvinnan står då djupt nere i tidningscontatinern, vars tunga tömningslock mannen förtvivlat försöker hålla uppe, barnet till de två står och tittar på.

Jag tar över mannens uppgift som kan hjälpa sin fru ur contatinern. När räddningsaktionen sedan var avslutad hade de båda säkert velat att jag bara skulle lägga ner locket och låta locket vara på denna dråpliga historia, men jag måste bara få dela med mig av den.

För övrigt har jag sprungit två varv runt nolhaga 18,55 och 16,33. Det fick bli allt för idag, då corepasset jag tänkt gå på var knôkfullt.

 

MagnusH

24 januari 2009 23:22

Trevligt med hjältar i vardagen.

http://hermansson.bloggagratis.se

 

jenny

25 januari 2009 09:18

hej detta är din kära brors fru, som skriver. jag får ständigt höra vid frukostbordet att din blogg är så torr...'

jag vet inte hur jag ska kommentera det men så kom jag på en grej som troligtvis gör dig ...förbannad. vet du hur man bäst mäter sitt bmi, jo på kvällen när man gått och lagt sig(efter sitt sista glas vatten)tar man på sig sin farmors bästa ring och sommnar med den. när man vaknar på morgon vaknar man med ett ryck och ser att hela ens finger är blått. man försöker ta av sig ringen men inser då att ringen som är av guld sitter fast mot benet. det kallar jag att mäta sitt bmi.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har blivit dags att sätta punkt för bloggskrivandet, kanske inte för gott, men för ett bra tag i alla fall. Jag känner och det kanske märks även i inläggen att gnistan och energin har försvunnit. Det är om den kommer tillbaka som bloggen återupps...

Efter stollekörningen i tisdagskväll tog jag revansch på mig själv under gårdagskvällen på Kullingshofs elljusspår. En betydligt försiktigare öppning på 7,15 kunde följas upp med ytterligare ett 7,15 varv, innan tröttheten gjorde sig påmind. Tredjeva...

Nu när jag fått de efterlängtade varvtiderna, kan det bara konstateras att jag körde lika vettlöst, som den gång jag deltog på JSM i längdskidor i Ulricehamn. 10 km tar sin tid att köra och blåser man på från början får man en tung resa. Det är ju tr...

Till och med att det blev en comeback på skidtävlingsarenan i år. En inte allt för seriös tillställning, tisdagskväll vid kullingshofsstugan i Vårgårda. OK Kullingshof arrangerade ett kombinerat klubbmästerskap och Vårgådamästerskap. Nu kan jag inte ...

Det blev Långaredsbanan som förärades med ett kvällsbesök igår för längdskidåkning. Nio varv med hög fart, först fem med snittfart precis under 6 minuter. En stunds vila, sedan fyra till, men då hade stinget i armarna mattats såpass att snittfarten r...