En ovanligt avslappnad tävlingsstart gjorde jag i helgen, då jag sprang kyrkloppet. Både jag och Madeleine var med löpare när barnen sprang 2,1 km. Vår sexårige son gjorde en formidabel löpning och sprang in på 9,47 och blev tvåa i killklassen. Dottern blev rejält distanserad men blev även hon tvåa bland tjejerna.

Jag sprang med dottern och även om det inte gick så fort med mina mått mätt så kändes det långt ifrån bra. Den bistra sanningen är att jag inte orkat ta mig tid och stretcha något vidare de senaste dagarna. Vilket förmodligen gjort så att musklerna halkat tillbaka i de gamla spåren.

I morgon är det lopp igen för barnen, då arrangerar jag nämligen skoljoggen på skolan. Mycket är det att tänka på, men vi har kört i många år så rutinerna är klara.