Tyvärr ville det sig inte. Pulsmässigt gick allt enligt planen d v s att jag succesivt jobbade upp pulsen till spannet 167-171 och resterande del av loppet höll jag den inom detta spann. Det enda var att ett par av bröstryggens kotor låste sig, som det allt som oftast har gjort under löptävlingar. Denna låsning resulterar i att lungornas utrymme begränsas och det känns som om jag inte får någon luft. Det enda att bygga på är således att det inte brukar inträffa på triathlontävlingar eller träningar, men visst är jag besviken över att inte kunna hålla farten uppe från femte kilometern tappade jag 15 sek/km till mål, vilket föranleder att det inte finns tillstymmelse av löpgädje i ansiktsuttrycket 300m före målgång. 38 min, som det blev idag, räknar jag med att göra på triathlontävlingar, men då är ju andningen inte begränsad.