Ibland önskar jag att jag inte var så känslig. Sonen hade kalas igår och bjudningen var i en gympasal. I och med att vi inte fick tillgång till hallen mer än en halvtimme innan kalaset skulle börja var det lite bråttom, när vi väl kom in. Jag hade ryckt med mig ett par nya inneskor som jag skulle ha, tyvärr tog jag mig inte tid och flyttade över mina specialsulor, när jag tog på mig dem. I efterhand var det något av det dummaste jag kunde ha gjort.

Ibland är det förödande att vara så känslig. Kalaset flöt på så fint det kan göra när 12 gäster, förträdelsevis killar 5-6 årsåldern, går loss i en gympasal.

Mot kvällen började jag känna av en liten spänning i bröstryggen, samma ställe som jag brukar få känningar. Denna gång orsakat av två timmar i skor utan iläggssulor. Jag sträckte ut den efter bästa förmåga, gick och lade mig. Halv fyra på natten vaknade jag av att den lilla spänningen övergått i en betydligt större, mer värkande muskelknut. Det var bara att häva sig ur sängen, ner på det kalla golvet och sträcka ut igen. Lyckades efter ett tag somna om igen, när jag vaknade för riktig uppstigning och simning låg spänningen fortfarande kvar. Rörelse brukar vara positivt, så jag for iväg i alla fall, vilket så här långt verkar ha varit ett klokt beslut. Spänningen släppte allteftersom och jag lyckades så när simma av 5000 m med start 1,30/100m. Den allra sista starttiden fick jag ge upp på.

Det tog jag igen på en riktigt tuff körning på Hälsostudions spinning. Det hjälper till att motivera, inte så att någon kör på samma sätt, lika fort och lika hårt, men det är ändå en gemensam utmaning som ska antas. Det är betydligt tuffare om ens möjligt att köra samma pass själv i källaren. Så tack för sällskapet och draghjälpen, ni som var där.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har blivit dags att sätta punkt för bloggskrivandet, kanske inte för gott, men för ett bra tag i alla fall. Jag känner och det kanske märks även i inläggen att gnistan och energin har försvunnit. Det är om den kommer tillbaka som bloggen återupps...

Efter stollekörningen i tisdagskväll tog jag revansch på mig själv under gårdagskvällen på Kullingshofs elljusspår. En betydligt försiktigare öppning på 7,15 kunde följas upp med ytterligare ett 7,15 varv, innan tröttheten gjorde sig påmind. Tredjeva...

Nu när jag fått de efterlängtade varvtiderna, kan det bara konstateras att jag körde lika vettlöst, som den gång jag deltog på JSM i längdskidor i Ulricehamn. 10 km tar sin tid att köra och blåser man på från början får man en tung resa. Det är ju tr...

Till och med att det blev en comeback på skidtävlingsarenan i år. En inte allt för seriös tillställning, tisdagskväll vid kullingshofsstugan i Vårgårda. OK Kullingshof arrangerade ett kombinerat klubbmästerskap och Vårgådamästerskap. Nu kan jag inte ...

Det blev Långaredsbanan som förärades med ett kvällsbesök igår för längdskidåkning. Nio varv med hög fart, först fem med snittfart precis under 6 minuter. En stunds vila, sedan fyra till, men då hade stinget i armarna mattats såpass att snittfarten r...