Igår var det tävlingsdags, inte för mig utan för barnen. De var med i Stenshultsrundan, som innebar 600 m för sonen och 1200 m för dottern. Otroligt hjälplös och orolig kände jag mig. Utan att kunna påverka det minsta fick jag först se sonen komma stormande mot mål tillsammans med tre andra löpare, mer dramatik får man leta efter. Nu bar det sig inte bättre än att han blev fyra 2,5 sekund från ettan och en halv sekund från trean. Kanske skulle jag för framtiden hoppas att han var jättebesviken och jättearg (vinnartyper brukar hata att förlora), men istället tyckte jag det var skönt att han var nöjd med att ha kommit fyra.

Dottern gick också en tuff match i sin klass, som hon i och för sig segrande ur den, men blev ändå bara åtta. Hur det kan komma sig? Arrangörerna för Stenshultsrundan verkar tänka att det inte skiljer något mellan killar och tjejer när de är små och självklart kan de då också tävla i samma klass. Det är förstås en helt annan sak om det är ett rent motionslopp utan priser. Tveklöst är det är skillnad redan när barnen är små och tvivlar du är det bara att titta i resultatlistan. Första tjej i den yngsta klassen (upp till 6 år), där min son var med är inte bland de tio första. I den näst yngsta klassen (7-8 år), var min dotter första tjej i mål på åttonde plats, rejält distanserad av de första killarna. Bättre blir det nästa år för då är tjejer och killar i två olika tävlingsklasser. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har blivit dags att sätta punkt för bloggskrivandet, kanske inte för gott, men för ett bra tag i alla fall. Jag känner och det kanske märks även i inläggen att gnistan och energin har försvunnit. Det är om den kommer tillbaka som bloggen återupps...

Efter stollekörningen i tisdagskväll tog jag revansch på mig själv under gårdagskvällen på Kullingshofs elljusspår. En betydligt försiktigare öppning på 7,15 kunde följas upp med ytterligare ett 7,15 varv, innan tröttheten gjorde sig påmind. Tredjeva...

Nu när jag fått de efterlängtade varvtiderna, kan det bara konstateras att jag körde lika vettlöst, som den gång jag deltog på JSM i längdskidor i Ulricehamn. 10 km tar sin tid att köra och blåser man på från början får man en tung resa. Det är ju tr...

Till och med att det blev en comeback på skidtävlingsarenan i år. En inte allt för seriös tillställning, tisdagskväll vid kullingshofsstugan i Vårgårda. OK Kullingshof arrangerade ett kombinerat klubbmästerskap och Vårgådamästerskap. Nu kan jag inte ...

Det blev Långaredsbanan som förärades med ett kvällsbesök igår för längdskidåkning. Nio varv med hög fart, först fem med snittfart precis under 6 minuter. En stunds vila, sedan fyra till, men då hade stinget i armarna mattats såpass att snittfarten r...