Läste en artikel i aftonbladet där Mats Wennerholm ifrågasätter Carolina Klüfts byte av tävlingsgren inför OS. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wennerholm/article2599656.ab

Visst vore det kul om hon lyckades vinna OS-guld och det är ju lätt att tycka att det är ett givet guld hon väljer bort. Men elitidrott är en hård bransch där balansen mellan succé och fiasko inte kan bli tydligare än när just Carolina står på längdhoppsansatsen med ett länghopp kvar, efter två övertramp. Ett övertramp till och hon är borta, eller ett lyckat, gärna långt hopp för fortsatt ledning. 

Det krävs också en glödande passion för tävlandet, att älska striden om tiondelar och centimetrar. När den glöden har falnat, blir vittringen allt starkare för den jagande skaran, som ännu inte klivit överst på pallen. Tävlingen, där hjältinnan Carolina blir slagen, närmar sig för varje sjukamp hon ställer upp i, ett obehagligt faktum, som blir mer och mer påtagligt.

Få är de hjältar och hjältinnor som dragit sig tillbaka obesegrade, så snälla, låt Carolina få bli en av dessa. Vem vet kanske lyckas hon bli nummer ett även i längdhopp eller tresteg också. Det tycker jag ska bli mer spännande än att se Carolina förlora en sjukamp.