Visst satt jag och hoppades på att Sverige skulle kunna hålla 1-1 till slutsignalen, men någonstans brann hjärtat i orättvisans låga. Som neutral idrottslärare vill jag ju alltid att det laget som spelar bäst ska vinna. Nu gjorde ju inte Sverige det, därför kändes sucken när Spanien gjorde sitt andra mål förlösande, men tung. Fast egentligen skulle väl Spanien haft en eller två straffar efter en brutal tackling och en handpåläggning av bollen och ha avgjort matchen långt mycket tidigare än på tilläggsminutrarna.

Patriotism i all ära och skyllande på otur hjälper föga, ibland är idrotten rättvis ibland inte. Ibland drabbar rättvisan en och ibland gynnar den en. 

Hade matchscenariot varit tvärtom, skulle jag och många med mig förmodligen gått upp i atomer, om Sverige blivit bestulna på de två straffarna.

Nu får vi hoppas att svenska laget kan ta sig samman och leva upp till reklamen. "What we do in this tournament will eco in eternity" eller nåt sånt. Väldigt stora ord i alla fall för lite lek med en boll.