kom jag som professor Baltazar på något.

Bitvis tyckte jag att jag hade bra driv på cykeln, men på något sätt kändes det som jag inte orkade hålla drivet mer än någon kilometer i taget. Muskler som inte är fulltränade? I många år har de slunkit undan träningen, beroende på en kroppshållning, som blivit sämre och sämre, varvid andra muskler fått den träningen. Tills i höstas då de fick nog och jag inledde arbetet med att återfå kroppshållning och kraft till framförallt benen. En upprätning inleddes då, men processen har blivit långdragen och är långt ifrån avslutad ännu. Nya muskler/(rätt muskler?) får bekänna färg i takt med att kroppens funktionalitet förändras t ex följdes tre katastrofala löplopp inledningsvis i år av ett fjärde som gav en gnutta hopp om bättring. Tyvärr har jag ingen nämnvärd träningsgrund att stå på denna säsong i vare sig cykling eller löpning, egentligen inte i simningen heller i ärlighetens namn. Vilket gör det löpframsteget svårvärderat. 

Jag hoppas och tror fortfarande på den rejält förändrade sittpositionen på cykeln, även om det kanske fortfarande behöver justeras en del, men det kommer nog att ta tid innan rätt muskler aktiveras och får den grund de behöver för att hålla stinget i fyra mil fullfart.

Vila sig i form är ingen filosofi som faller mig i smaken, var faktiskt ute och ledde en liten träningsgrupp i löpning redan idag och även om hamstrings kändes av lite sedan igår, var de långt ifrån skadepåverkade. Träningen kan alltså fortgå.

Bäckenet är rejält tiltat, en osteopat har dessutom konstaterat att höftböjarna och sätesmusklerna är konstant spända för att hålla styr på bäckenet, med dessa i konstant spänning går ju knappast ryggen fri från belastning. Nu fick sig baksida lår sig en omgång i måndags, så även igår, något helt nytt, troligtvis bra med andra ord, eftersom det annars har varit framsida lår som inte pallat med.

Det var hela 20 år sedan jag för första gången ställde upp i en triathlontävling, Göteborgs triathlon. Då var tävlingsområdet vid Härlanda tjärn, nu har tävlingen flyttat till Hindåsgården, där den genomfördes igår.

Som jag befarade lyckades jag inte ta mig i mål. Min muskelkänning från i måndags omöjliggjorde den avslutande löpningen. Den inverkade förhoppningsvis även på cyklingen som inte gick så fort som jag hoppats. Simningen gick kanske något bättre än vad den brukar göra. Arrangörerna av tävlingen släpper i mitt tycke iväg alldeles för många samtidigt när alla seniorer, masters och juniorer ca 175 st startar samtidigt. I denna vattenkalabalik brukar jag inte komma iväg så bra och därför tappa tid. Nu hittade jag ett eget spår ganska snabbt långt ut till vänster, kanske längre väg, men åtminstone fritt vatten.

Mycket att fundera på blev det efter tävlingen, ska jag satsa på cupen eller bara mästerskapstävlingarna. Fler testlopp behöver nog göras innan beslut tas. Säter i slutet av månaden är annars nästa lopp.