Sveriges Olympiska Kommitté har i dagarna levererat ett besynnerligt beslut. Sveriges toppgymnast Veronica Wagner får inte åka till OS, trots att hon klarat kvalgränsen och har chans att nå grenfinaler. Orsaken till detta beslut är enligt SOK att Veronica kan få framtida men av de skadeproblem hon har. Dock har hennes läkare gett klartecken för start, så man undrar ju vad SOK grundar sin bedömning på.

Det besynnerliga är att SOK inte är konsekventa med detta avslag. Christian Olsson, Susanna Kallur, Linus Thörnblad, Alhadji Jeng, Mustafa Muhammed har ju också haft skadebekymmer som säkert kan ge upphov till framtida men. Här är det dock inte fråga om att stoppa någon från tävlande. Varför?

Det enda positiva just nu är att Veronica får mer massmedial uppmärksamhet, visste du t ex innan du läste blogginlägget vem Veronica Wagner var. Där ser du!? För de mer insatta är det oerhört viktigt även för sportens fortsatta utveckling att hon är med för att skapa intresse för gymnastiksporten bland unga. 

Det är ju ofta vid OS som vi får upp ögonen för "nya" sporter, som fripistol, dubbeltrap och inte minst triathlon. I år har vi med stor

sannolikhet Lisa Nordén med i tätstriden, för åtta år sedan var det Joakim Willén.

Nu är det bara att hoppas för hennes egen skull också att SOK ändrar sitt beslut, men det verkar ligga något lurt bakom hela historien, eftersom de inte verkar ha pratat med varandra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har blivit dags att sätta punkt för bloggskrivandet, kanske inte för gott, men för ett bra tag i alla fall. Jag känner och det kanske märks även i inläggen att gnistan och energin har försvunnit. Det är om den kommer tillbaka som bloggen återupps...

Efter stollekörningen i tisdagskväll tog jag revansch på mig själv under gårdagskvällen på Kullingshofs elljusspår. En betydligt försiktigare öppning på 7,15 kunde följas upp med ytterligare ett 7,15 varv, innan tröttheten gjorde sig påmind. Tredjeva...

Nu när jag fått de efterlängtade varvtiderna, kan det bara konstateras att jag körde lika vettlöst, som den gång jag deltog på JSM i längdskidor i Ulricehamn. 10 km tar sin tid att köra och blåser man på från början får man en tung resa. Det är ju tr...

Till och med att det blev en comeback på skidtävlingsarenan i år. En inte allt för seriös tillställning, tisdagskväll vid kullingshofsstugan i Vårgårda. OK Kullingshof arrangerade ett kombinerat klubbmästerskap och Vårgådamästerskap. Nu kan jag inte ...

Det blev Långaredsbanan som förärades med ett kvällsbesök igår för längdskidåkning. Nio varv med hög fart, först fem med snittfart precis under 6 minuter. En stunds vila, sedan fyra till, men då hade stinget i armarna mattats såpass att snittfarten r...