Nu vet jag hur det är därav det borttagna frågetecknet i rubriken. Det är kul och ger som jag anat på mina testträningar ett enormt pulspåslag, vilket visade sig passa mig utmärkt. Dock höll det på att bli stopp redan i Alingsås, då bilen stannade och vägrade starta igen. Tur i oturen var det utanför min mammas arbete. Efter ett litet rådslag fick vi låna hennes bil och hon tog istället en buss hem. Det var tack vare denna moderliga hjälpsamhet, som hela detta äventyr kunde genomföras.

Med en så rutinerad kille som Ted Ås som arrangör kunde det inte bli annat än en välfungerande och rafflande tävling. Simningen var en ganska enkel historia rakt ut längs med linan, runt bojen och tillbaka igen. En kort löpning upp från vattnet till växlingen till den riktiga löpningen med skor. Ted hade precis som han beskrev innan start utnyttjat varenda tänkbar meter vid Hällsnäscentrat, vilket innebar en otroligt snirklande bana, som vid första anblick såg ut som ett planlöst gytter av plastband/konor och flaggor, men vid en första testrunda visade sig väldigt logisk. Nu räckte inte områdets alla små grusvägskrokar till mer än 750m, så två varv skulle springas/löpmoment. 10 vändpunkter och ett otal 90 graders kurvor alltsom allt skulle komma att ge en helt annan löpning än vad vi triathleter vanligtvis är vana vid.

Det som oroade först var ihoppet från bryggan ner i väldigt grunt vatten, men det ändrades så att vi tog samma väg i vattnet som ur det. Simningen skulle ske utan våtdräkt, men det förhindrade inte mig från att värma upp med våtdräkt två rundor runt bojen. Det kändes helt ok, mindre ok var det att utan våtdräkt ställa upp sig för start i det kylslagna vattnet. En stark känsla av ångest sköljde över mig strax innan startsignalen ljöd, eller ja jag hörde den inte så där överdrivet bra, så jag kom lite efter i starten. Det fanns ju heller inte så många metrar att reparera den missen på eftersom simningen bara var dryga 100m.

 Däremot fick jag till ett snabbt på mig skorna och kunde ta upp jakten på de framförvarande Johan Lundin, Martin Flinta och Torbjörn Wollfram. Torbjörn sprang jag om ganska tidigt och höll någorlunda jämna steg med Johan och Martin den första löpningen. Under resten av loppet utökar dock Johan försprånget till mig och Martin som kom att ha en tät kamp om andra platsen. Efter andra simningen gjorde jag en snabb skopåtagning igen, vilket gav mig ett försprång som Martin precis hämtade in innan nästa simning. Jag valde att lägga mig bakom Martin för att spara kraft inför den sista löpningen, men tyvärr räckte inte krafterna riktigt, för när väl Martin fått på sig skorna jagade han ganska snabbt ikapp den tid han återigen tappade i skopåtagningen. Tredjeplatsen var dock under full kontroll när det nästan blev två minuter ner till Torbjörn på fjärde plats.

http://www.tedas.se/

Det ihärdiga regnandet gjorde att det kändes alldeles förträffligt att den grillbuffé som ingick serverades under tak. Och vilken grillbuffé det dukades upp, fantastiskt gott. När sedan priserna var utdelade väntade en hemresa i fortsatt ösregn.