Kanske spände jag bågen lite för hårt i lördags, när jag simmade ihop över 5000 m eller kanske inte. Kroppen hade nog fixat det, men efter träningen blev det lite si och så med energiintaget. Det resulterade i att motståndskraften inte räckte till att stå emot den förkylning och feber dottern drabbades av.

Balanserar jag på slak lina krävs det inte mycket för att ramla dit, hittills under hösten har jag vid ett flertal tillfällen känt att en infektion varit på gång, men lyckats avvärja den genom att stå över träningspass och sova mer. Det kanske helt enkelt var dags. Det är ju bättre att få infektionen nu än på vår och sommar. Ett välbehövligt återhämtningstillfälle för kroppen, som fått slita ont under hösten. 

Jag räknar faktiskt med att vara tillbaka i lite försiktig träning redan i morgon, kroppen har ju kunnat koncentrera sig enbart på att jobba ut infektionen, eftersom jag vilat från träning.