Jo det blev en fridfull jul, som jag önskade, men inte nog med det. Madeleine överraskade mig med en cykeltrainer, som jag kan hänga upp min racer på och bedriva vinterträning på "rätt" cykel. Spinningcykel och mtb i all ära, men det är på racern det behöver gå fort till sommaren för att försvara RM-guldet.

Nu har jag tillfälligt riggat mtb:n för att cykla inne i morgon, då gud eller någon annan vettvilling först duschat moder jord och sedan ställt in henne i frysen. Alla gator är belagda med is och kommer att så vara under morgonens tidiga timmar, då jag verkligen behöver träna. Jag bloggade om gränssättande för några dagar sedan, idag var det no limit/happy hour hela dagen, vilket förstås resulterade i ett kraftigt överintag av kalorier och bara stillasittande hela dagen. Tack och lov har jag kapacitet att bränna av lika mycket i energiprocessorerna i musklerna under några träningstimmar imorgon.

Ni kanske undrar varför jag nu inte riggar racern direkt. Det borde jag ju förstås gjort, men den är på ombyggnad hos min cykelmekaniker Kurt. Det blir verkligen spännande att se hur det kommer att funka, för vi pratar inte några millimeterjusteringar, snarare decimeter. Jag har fått inställningsanvisningar från Peter Dahl, som jag hoppas kan förändra mitt tidstapp på cyklingen. Det har känts ok när jag ställt om spinningcykeln på liknande sätt, även om jag förstås inte har koll på hastighetsmätare.

Innan dagens vilodag hade jag pressat kroppen en del så att stillasittandet skulle kännas helt ok. Igår gjorde jag livet surt för de motionssimmare, som vill ha lugn och ro i bassängen på morgonen. Genom åren har jag fått höra en del sura kommentarer om mitt simmande på motionsbanorna. Den värsta/bästa var en äldre dam som beklagade sig över att hon blev blöt ???!!! när jag simmade förbi henne. Jag har inget hållbart försvarstal, men Gerdsken är för kall att simma i och simklubben platsade jag i för femton år sedan. Det finns faktiskt en fartbana och den simmar jag på med fart. Denna morgon är jag själv riktigt nöjd med farten. Simmade av fyra progressiva tvåhundringar på 2,45-2,40-2,38-2,36 med vila resterande tid upp till 3,00. Visserligen med hjälpmedlen paddlar och dolme, men det hade gått fort ändå.

I måndags blev jag mer eller mindre utknuffad på mitt löppass av Madeleine, då min egen energi tagit slut. Tidigt på morgonen är min energinivå verkligen inte hög och tål inget tärande, som att leta efter mp3:n jag var tvungen? att ha och löpvantar. Efter ett frenetiskt letande hittade jag mp3:n tredje gången jag rev i lådan, där jag trodde att den låg. Löpvantarna vart det värre med. Jag hittade en och tillsammans med en cykelhandske bildades ett märkligt par, det var ju mörkt ute så ingen skulle se ändå. Väl utknuffad blev det fart på kroppen, för att vara utan frukost och innan halv åtta på morgonen, blixtrade jag runt nolhaga på 16,09 för att vara exakt, kan vara intressant att jämföra med framöver, därav exaktheten. Jag följde upp denna trögstartade dag med ett hemmacorepass och två spinningpass på instruktörscykeln. Är det inte jobbigt att hålla på så?? Jo när jag är ur form. Är jag i form njuter jag varje minut av träningen! Genom att hålla uppe träningen som jag gör kan jag njuta i fulla drag av nästan varje träning.

Det enda som möjligen bekymrar nu är matchvikten, som ligger över 85 kg. Det blir något att ta tag i när helgerna och godiset är slut.

 tekniska prylar, åtminstone när de inte fungerar.

Ingen kul rubrik sådär på julafton, men jag hade skrivit ett långt blogginlägg om min träningsframfart de senaste dagarna, som dessvärre behagade att försvinna spårlöst ut i världsrymden.

Jag får försöka ta mig kraft att återskapa det, men det hinns inte med nu.