Kan det vara möjligt?

Jag pratade med en person igår som är helt inne på det och jag är benägen att hålla med. Det är kanske om möjligt ännu svårare. Alkohol går det ju att hålla en nolltolerans mot, men nolltolerans mot mat?! Det håller ju inte så värst länge. Jag märker det i viss mån även bland de xtravaganzamedlemmar som jag coachar till en hälsosammare livsstil. En del kommer ifrån sitt "matmissbruk" andra faller tillbaka i gamla vanor. Nu kan ju matmissbruk låta ganska kraftfullt, men i mitt tycke faller det ut på en gradskala. Äta perfekt kan du ju i principen aldrig göra det vill säga timingen när du äter, det du äter och i rätt mängd. Gränsen tycker jag går när kroppen far, mer eller mindre illa, av ditt ätande både på kort och lång sikt.

Då till själva jämförelsen alkoholdrickande och onyttig mat.

¤ Vare sig alkohol eller onyttig mat är något kroppen egentligen behöver, så egentligen är allt drickande/ätande av detta någon form av missbruk.

¤ Både alkohol och onyttig mat triggar lustcentra i hjärnan, vilket kan ge upphov till ett beroende/begär efter mer.

¤ I små mängder är det tämligen oskadligt för kroppen för stunden, men ett regelbundet ätande/drickande på längre sikt gör att kroppen belastas.

¤ I stora mängder ger det ingen positiv upplevelse under kvällen och tenderar till att ge ångest dagen efter.

¤ Många har svårt att känna när det är lagom, ofta blir det mer än de tänkt sig, de äter/dricker till det är slut.

¤ Det enda? sättet att stoppa missbruket är att omöjliggöra tillgången till det.