Idag stod jag för en dramatisk vurpa när jag kraschade med cykeln. Nu är det ju lätt att tro att det var under träning med racern eller mtb men icke. Den vanliga cykeln, den vanliga kurvan vid tennishallen som passeras i princip dagligen. Det ovanliga var att en bil lämnade mig företräde enligt högerregeln, jo den gäller faktiskt i Alingsås och även cyklister. När jag så svänger förbi bilen, trampar jag på och lutar samtidigt cykeln inåt kurvan. Då slår pedalen i backen, varvid cykeln får ett kast, som gör att jag gör någon form av kullerbytta över cykeln. På något sätt lyckas jag med all min smidighet och fallteknik klara mig i princip helt oskadd. Endast ett litet skrap på armbågen och ett skav på vaden vittnar om den dramatik jag bjöd på idag. Både bilisten och en förbipasserande fotgängare chockades lätt, men har nog repat sig. Cykeln klarade sig också den, dessbättre undan med lite skrapmärken.

Lite tänker jag ju på varför kraschen kom just idag, en dag av få jag valt att inte ha på mig cykelhjälmen i vardagscyklandet. Idag lyckades jag klara mig undan med blotta förskräckelsen, men jag förstår ju nu hur lätt det kan smälla. En sådan krasch borde varje elev i skolan få känna på. Då kanske det inte är så töntigt med cykelhjälm längre och skulle de fortfarnade tycka det så finns det inget värt att skydda i huvudet. 

Kan inte någon trendsättare jobba på hjälmanvändandet. Jag kommer ihåg när jag själv gick i skolan, då var det skittöntigt att ha mössa, så även om det var tio minus hade man inte mössa. Nu har väl mösstrenden i och för sig klingat av lite, men ett tag hade de häftigaste eleverna på sig mössor jämt även om det var tjugo grader varmt. Trender har sällan så mycket med förnuft att göra, det är bara fräckt eller ofräckt.