Äntligen kom en helg med riktigt skönt vårväder. Jag fick riktig frossa, jag ville göra så mycket, men tiden räcker liksom inte till.

¤ Jag hade velat cykla ut med racern och känna fartvinden.

¤ Jag hade velat åka ut och fiska.

¤ Jag hade velat åka till sommarstugan och basta och grilla korv.

¤ Jag hade bara velat sätta mig på altanen och njuta av solen.

¤ Jag borde ha tvättat, vaxat och vårstädat bilen.

¤ Jag borde ha gjort klart deklarationen.

¤ Jag borde ha vårarbetat i trädgården.

¤ Jag borde oljat in altanen.

¤ Jag valde att medverka på en trevlig svensexa under lördagen.

¤ Jag valde att ha två föreläsningar för en fotbollsklubb.

¤ Jag valde att gå på mina barns simträning.

¤ Jag valde att springa ett löppass och njuta av våren och samtidigt rensa ut slagget i kroppssystemet sedan sjukdomsuppehållet under veckan.

Det kändes rätt ok lite segt och lite knackigt, men rejält fort gick det. Jag har ju en del rundor, som jag har lite tidskoll på. Bland annat ett varv runt sjön Gerdsken på ca 4,5 km med blandat asfalt, grusväg och mindre skogsstig. Förra året låg uthållighetsfarten på 21 höga - 22 låga och fullfarten på höga 17- låga 18. Ett hyggligt kontrollerat varv gick idag på strax över 19, vilket torde innebära kring 4 min/km, vilket också bekräftades vid några uppmätta kilometrar i Nolhaga. 1 timme blev passet allt som allt, välbehövliga kalorier förbrukades och en försvarlig mängd steg registrerades på stegmätaren. Vi har en liten utmaning på jobbet därav får den hänga med på träningspass ett par veckor. Vid påpasslig invägning vid simhallsbesöket tyngdes vågplattan ner mer än lovligt (+2 kg), så nu blir det viss återhållsamhet igen med matonyttigheter.   

Nu är det bara att hoppas att vårvärmen håller i sig så att jag kan bocka av det jag inte hunnit med att njuta av ännu så att vårfrossan får lägga sig.